Tillverka din diesel själv med egen odlad raps

Att odla sitt eget drivmedel låter som en dröm för många lantbrukare och motorintresserade: ett gult fält i juni, en press i maskinhallen och en dunk färdig olja i höst. Det går – men det kräver att man håller isär tre saker:odlingen, tekniken och lagen. Här är hela kedjan, från utsäde till tanklock.

Det finns två sätt att köra en dieselmotor på raps.

Ren växtolja (RVO/PPO) är kallpressad rapsolja, filtrerad men i övrigt obehandlad. Den är billigast att tillverka, men trögflytande – särskilt kallt. Motorn behöver som regel ett tvåtankssystem med förvärmning, andra insprutningsmunstycken och tätare oljebyten. Äldre traktormotorer och gamla virvelkammardieslar är mest förlåtande; moderna common rail-motorer med partikelfilter är det inte.

RME (rapsmetylester) är rapsolja som förestrats med metanol och en katalysator (kalilut). Resultatet liknar fossil diesel i viskositet och kan ofta köras i motorer som är godkända för B100 – men det kräver en kemianläggning, hantering av metanol och kontroll av kvaliteten.

Tumregeln: RVO är enklast att tillverka, RME är enklast att köra på.

Höstraps är den vanligaste grödan i Sverige och ger klart mest olja per hektar. Kalkylen nedan är typisk för ett normalår i Mellansverige och varierar med jord, väder och prisläge.

Till det kommer marken, torkning och lagring. Odlar man ändå raps i växtföljden är det egentligen baraförädlingen som är den nya kostnaden.

Skörden i Sverige ligger normalt på3–4 ton rapsfrö per hektar för höstraps. Fröet innehåller runt 42–44 procent olja, men en enkel skruvpress i kallpressning tar bara ut cirka 30–33 procent – resten stannar i presskakan.

Går man vidare till RME tappar man några procent i processen, men får ungefärliter för liter tillbaka: 1 000 liter rapsolja ger runt 950–1 000 liter RME plus cirka 100 liter rå glycerol.

Ett hektar räcker alltså ungefär till en traktor som går 500–700 timmar per år, eller till två personbilar som rullar 1 500 mil vardera.

En småskalig kallpressanläggning består av fler delar än bara pressen.

Det här är den del som oftast underskattas.

• Pressning: en press på 20 kg frö/timme klarar cirka 3,5 ton på 175 timmar. Pressen går dock i stort sett själv – räkna med 10–15 minuters tillsyn per körpass, plus påfyllning.
• Sedimentering och filtrering: 1–2 veckors väntan, sedan några timmars arbete per kubikmeter olja.
• Underhåll: presskägla och matarskruv är slitdelar och byts efter några ton frö.
• RME-satsvis tillverkning: 3–5 timmar aktivt arbete per sats, plus tvättning och avvattning.

Realistiskt aktivt arbete för ett hektar, från frö till färdig tank:30–60 timmar för ren rapsolja,60–100 timmar om man går hela vägen till RME. Det är alltså inte gratis bränsle – det är bränsle betalt med eget arbete.

Det mest lönsamma med hela projektet är ofta inte oljan.

Rapskaka innehåller runt 30–33 procent råprotein och ersätter i praktiken inköpt sojamjöl eller rapsmjöl i foderstaten. Foderintäkten kan uppgå till 6 000–9 000 kronor per hektar – det är den posten som avgör om kalkylen håller.

Vill man sälja rapskakan som foder till andra gårdar behöver man registrera sig som foderföretagare hos Jordbruksverket och följa reglerna för foderhygien. Säljer man livsmedelsolja i stället gäller livsmedelslagstiftningen och kommunens livsmedelskontroll.

Här kommer den viktigaste delen – och den som oftast missförstås.

Ja, det är tillåtet att tillverka och använda eget bränsle. Nej, det är inte skattefritt bara för att det är till eget bruk.

• Energiskatt och koldioxidskatt. Bränsle som används för motordrift är skattepliktigt enligtlagen (1994:1776) om skatt på energi. Rapsolja och RME har inte samma fasta skattesatser som fossil diesel, men beskattas när de används som motorbränsle – och den som tillverkar bränsle för egen förbrukning kan bli skattskyldig och behöva deklarera punktskatt till Skatteverket. Läs mer påSkatteverkets sida om skatt på bränsle.
• Jordbruksavdraget. För bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogs- eller vattenbruksverksamhet finns särskilda regler om återbetalning av skatt. Det är en av anledningarna till att intresset historiskt varit störst hos lantbruk.
• Hållbarhetsbesked och reduktionsplikt. Reglerna om hållbarhetskriterier och reduktionsplikt riktar sig mot den som yrkesmässigt levererar drivmedel. Den som producerar små volymer för egen maskinpark träffas normalt inte av reduktionsplikten – men börjar man sälja bränsle ändras spelplanen helt, och då krävs kontakt med Energimyndigheten.
• Fordonet. Att köra ren rapsolja i en motor som inte är godkänd för det kan innebära att tillverkarens garanti upphör att gälla, och en ombyggnad får inte ändra fordonets utsläppsgodkännande på ett otillåtet sätt. Kontrollera med tillverkaren innan du bygger om.
• Brand och miljö. Metanolhantering vid RME-tillverkning omfattas av regler om brandfarlig vara – kontakta räddningstjänsten i kommunen för tillstånd, och kommunens miljöförvaltning om anläggningen är större.

Reglerna ändras över tid och beror på volym, användning och företagsform. Ta alltid kontakt med Skatteverket och din kommun innan du investerar – det är billigare än att bygga fel.

För ett hektar höstraps, förädlat till ren rapsolja på gården:

Investeringen på 80 000–200 000 kronor betalar sig alltså på några hektar och några år – förutsatt att presskakan verkligen används, att arbetstiden finns och att skattefrågan är utredd i förväg.

Det fina med rapsdiesel i liten skala är inte att den gör någon rik. Det är att den stänger en cirkel: fältet ger bränslet som driver maskinen som brukar fältet, och proteinet stannar kvar på gården i stället för att skeppas hit från andra sidan jordklotet. Blommande raps är dessutom en av de bästa dragväxterna vi har – biodlarna i grannskapet blir lika glada som traktorn.