Äppelsniglar kan odla tillbaka förlorade ögon på en månad
Forskare har kartlagt hur det lilla blötdjuret återskapar sina avancerade synorgan, vilket öppnar nya dörrar för regenerativ medicin.

Uppläsning av artikeln
En ny studie visar dat äppelsnigeln kan återställa sina komplexa ögon till fullo på bara en månad. Genom att förstå hur snigelns gener styr denna återväxt hoppas forskare hitta metoder för att i framtiden kunna reparera mänskliga synskador.
Forskare vid Stowers Institute for Medical Research har upptäckt att sötvattenssnigeln äppelsnigel (Pomacea canaliculata) har en anmärkningsvärd förmåga att helt återställa sina ögon efter att de har förlorats. Till skillnad från många andra ryggradslösa djur som har enkla ljuskänsliga fläckar, har äppelsniglar komplexa så kallade kameraögon med hornhinna, lins och näthinna, vilket påminner om människans ögonstruktur. Studien visar att snigeln kan bygga upp ett helt fungerande öga, inklusive synnerven, på endast en månad. Detta genombrott ger forskare ett nytt verktyg för att förstå hur komplicerade organ kan återbildas.
Så gjordes studien Forskargruppen, som leds av Alice Accorsi vid Stowers Institute for Medical Research, undersökte äppelsniglarnas unika läkning genom att avlägsna sniglarnas ögon och de stjälkar de sitter på. Forskarna kunde sedan i detalj följa hela återväxtprocessen steg för steg. Först slöts såret, varpå nya celler snabbt började föröka sig och bildade ett så kallat blastem – en ansamling av celler som fungerar som ett centrum för återväxt. Därefter utvecklades cellerna gradvis till de olika komplexa skikten i ögat. För att förstå de bakomliggande genetiska mekanismerna riktade forskarna in sig på en specifik huvudgen kallad pax6, som är känd för att styra ögonutveckling hos en rad olika djurarter. När forskarna inaktiverade denna gen hos äppelsniglarna förlorade de helt förmågan att odla tillbaka sina ögon, vilket bekräftar att genen är absolut nödvändig för processen.

Vad det kan leda till Eftersom äppelsniglar är enkla att hålla och studera i laboratoriemiljö, fungerar de nu som en utmärkt modellorganism för forskning om organåterväxt. Mänskliga synskador på exempelvis näthinnan eller synnerven leder ofta till permanenta skador eftersom vår egen förmåga till självläkning i dessa delar är mycket begränsad. Om forskarna kan identifiera exakt vilka molekylära signalvägar som är aktiva hos sniglarna, men vilande hos människor, kan det öppna för helt nya behandlingsmetoder. På sikt skulle denna kunskap kunna bidra till utvecklingen av terapier för att delvis eller helt återställa skadade mänskliga lins-, näthinne- eller synnervsvävnader samt förbättra framgången vid framtida transplantationer.

Osäkerheterna Det återstår dock en hel del arbete innan dessa upptäckter kan tillämpas på människor. Sniglar och människor är evolutionärt sett mycket avlägsna släktingar, vilket innebär att biologiska processer som fungerar smidigt hos blötdjur inte automatiskt kan översättas direkt till den mänskliga kroppen. Att återskapa komplexa mänskliga organ är en enorm utmaning och ingenting som kommer att ske i närtid. Även om studien ger en viktig teoretisk grund och visar att dokumenterad ögonregenerering faktiskt är biologiskt möjlig, krävs det omfattande framtida forskning för att ta reda på hur människans dolda resurser för självläkning bäst kan aktiveras.
I denna artikel kan AI-teknik ha används helt eller delvis för text, bilder, ljud och film.
Läs sedan
Utvalt åt dig
Karin är biolog i botten och gräver i klimatforskning, medicin och rymdupptäckter.
Kommentarer
…Laddar kommentarer…
Läs mer om ämnet
9 relaterade
Det här kan väntas av Europa om vi ska ha eget rymdprogram

Forskaren som kallar DNA ett språk – och debatten som driver vetenskapen framåt

Därför undviker fartyg Drakepassagen – världens mest fruktade vattenstreck

AI löste matematikens gåta efter 358 år

1 260 genvarianter formar din personlighet – men du är långt mer än din DNA

Forskarna: Bygg ett karantänlabb på månen – för att skydda jorden

Matematiken bakom ett regnmoln är svindlande

Sökandet efter liv i rymden går snabbare än någonsin



