Afrika spricker snabbare än väntat – och avslöjar vår historia

Så gjordes studien Forskargruppen, ledd av geovetaren Christian Rowan, analyserade tidigare insamlade seismiska data från Turkana-området. Genom att beräkna hur seismiska vågor rör sig kunde de mäta jordskorpans tjocklek. Resultatet visade att skorpan i riftsystemets centrum bara är 13 kilometer tjock, jämfört med 35 kilometer i utkanterna. När skorpan blir tunnare än 15 kilometer försvagas den i en process som gör en framtida delning oundviklig.

Så bildas ett nytt hav När jordskorpan tunnas ut tillräckligt mycket går processen in i en fas som kallas oceanisering. Det sker genom följande geologiska steg: - Försvagning: När skorpan i en sprickzon blir tunnare än 15 kilometer försvagas den, vilket främjar fortsatt sprickbildning. - Magma strömmar upp: Skorpan sträcks ut så mycket att magma väller upp underifrån. - Bassäng bildas: Magman samlas och kyls ner för att bilda en ny bassäng. - Vatten strömmar in: Denna bassäng blir en ny havsbotten när vatten börjar strömma in från Indiska oceanen. Denna process har redan påbörjats i Afar-sänkan i nordöstra Afrika nära Röda havet.

Geologin som bevarade vår historia Upptäckten förklarar också vår egen historia. När riftsystemet började tunnas ut för cirka fyra miljoner år sedan ökade sedimenteringen dramatiskt. Det skapade perfekta förhållanden för att bevara fossiler. Det är alltså den geologiska aktiviteten, snarare än att det nödvändigtvis fanns fler tidiga människor just här än i andra delar av Afrika, som har gett oss denna rika fossilskatt i Turkana-området.

Framtidsutsikter Även om processen är snabb i geologiska mått mätt, kommer det dröja miljontals år innan havet faktiskt bildas helt. Forskarna påpekar också att framtida studier kan undersöka kopplingen ytterligare för att fullt ut bekräfta och kartlägga det exakta sambandet mellan de tektoniska rörelserna och de exceptionella paleoantropologiska fynden i regionen.