Lättast – och svårast – att bli medborgare: här är länderna i båda ändarna

Ett pass är bara en liten bok – men den avgör var du får bo, arbeta och resa utan att be om lov. Skillnaden mellan världens snabbaste och långsammaste vägar till ett andra medborgarskap har aldrig varit större: vissa länder handlägger ansökningar på några veckor, medan andra låter utlänningar vänta i decennier – om de ens säger ja.

Bakom klyftan finns tydliga orsaker. Små nationer med ansträngd ekonomi har öppnat investeringsprogram där pass nästan delas ut som medlemskap, medan rika eller kulturellt skyddande stater håller dörren nästan stängd. Här är läget i båda ändar av skalan.

Vanuatu anses ofta vara ett av de snabbaste och enklaste länderna att bli medborgare i. Kvalifikationen börjar vid cirka 130 000 dollar i investering, och sökanden med familj kan normalt få passet inom en till två månader – helt på distans utan krav på att flytta dit. Ett godkänt pass ger visumfri resa till 95 länder, däribland Storbritannien, Singapore och Hongkong.

Nauru är en ny utmanare med allt på distans. Ansökan sker genom ett statligt bidrag från 115 000 dollar – eller 90 000 dollar för den som ansöker före den 31 december 2026. Hela processen sköts online och tar tre till fyra månader. Make, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar och till och med syskon kan inkluderas i samma ansökan, och passet ger visumfrihet eller visum vid ankomst till 117 länder och territorier.

São Tomé och Príncipe – önationen utanför Afrikas västkust – lanserade sitt program i augusti 2025 och blev direkt världens billigaste lagreglerade medborgarskap. Handläggningen tar cirka 45 dagar och totalkostnaden för en ensam sökande ligger runt 105 000 dollar. Processen är hundra procent digital utan krav på besök, och sedan en ändring i april 2026 kan till och med det nationella id-kortet utfärdas på distans.

Turkiet erbjuder en fastighetsväg till ett starkt pass. Medborgarskap kräver en investering på minst 400 000 dollar i fastigheter – alternativt 500 000 dollar i bankinsättning, statsobligationer eller fondandelar, eller skapande av minst 50 heltidsjobb. Handläggningen tar sex till tolv månader utan språktest eller bosättningskrav. Från 2026 behöver sökande och makar resa till Turkiet för biometrisk kontroll, men därutöver finns inget vistelsekrav. Ett turkiskt pass ger tillgång till över 136 destinationer och rätt att ansöka om det amerikanska E2-visumet.

Argentina sticker ut som det billigaste snabbspåret utan investering. Landet har världens kortaste bosättningskrav för naturalisation: efter bara två år med lagligt uppehållstillstånd – relativt enkelt att få via Rentista- eller digital nomad-visum – kan man ansöka. Det krävs grundläggande spanska och ett rent straffregister, men ingen investering. Äktenskap går ännu fortare: ansökan kan lämnas dagen efter bröllopet och handläggs ofta inom några månader.

Qatar anses ha den svåraste vägen av alla. Även långtidsboende saknar i praktiken en framkomlig väg: naturalisation kräver minst 25 års bosättning, och staten kan fortfarande avslå. Dubbelt medborgarskap är inte tillåtet, sökanden måste avsäga sig sitt tidigare medborgarskap, behärska arabiska, visa stark ekonomi och djup samhällsintegration – och i många fall konvertera till islam. Bara ett begränsat antal naturalisationer sker varje år.

Schweiz komplicerar genom sin struktur: naturalisation godkänns i tre led – federationen, kantonen och kommunen – och kantoner och kommuner kan sätta egna krav. Upplevelsen kan därför skilja enormt beroende på var i landet man bor.

Österrike har ett av EU:s längsta spår: obruten bosättning i minst tio år krävs innan ansökan, plus ett bindande åtagande att nå tyska på B2-nivå. Den som når språknivån snabbt kan dock korta tiden till sex år.

Liechtenstein toppar väntelistan – att bli medborgare kan ta upp emot tre decennier och kräver dessutom att kommuninvånarna godkänner ansökan.