AI-bokföringsbolaget Rillet blev enhörning på 48 timmar

Ett amerikanskt fintechbolag har på kort tid skrivit sig in i historieböckerna. Rillet, som bygger en bokföringsplattform där AI-agenter gör det tunga arbetet, har tagit in 100 miljoner dollar och värderas nu till över en miljard. Enligt personer i bolaget gick hela rundan från idé till avtal på bara två dagar.

Bakgrunden är en allt mer påtaglig brist på revisorer och controllers i USA. Färre unga väljer bokföringsbanan, samtidigt som efterfrågan på kvalificerad finansiell rådgivning bara ökar. För bolag som vill ha ordning på siffrorna utan att lägga en förmögenhet på konsulter öppnar det en dörr som Rillet gärna går igenom.

Grundaren och vd Nicolas Kopp berättar att bolaget inte ens var ute efter ny finansiering när investerare själva hörde av sig. Ett intensivt dygnspass med samtal, presentationer och avtalsförhandlingar senare hade man en avtalad serie C-runda på plats.

Sedan Rillet lämnade stealthläget för två år sedan har bolaget tagit in sammanlagt 200 miljoner dollar. Bland investerarna finns flera av Silicon Valleys tyngsta fondbolag, däribland Iconiq, Andreessen Horowitz och Sequoia. Den senaste rundan leds av Iconiq, vars ansvarige partner nu också tar plats i Rillets styrelse.

Investerarna motiverar satsningen med att kategorin dominerats av samma stora aktörer i decennier. De ser Rillet som det bolag som äntligen kan bryta upp marknaden för ekonomisystem på samma sätt som molnet en gång gjorde.

Tekniskt sett skiljer sig Rillet från äldre konkurrenter på en avgörande punkt: plattformen är designad för att AI-agenter ska utföra uppgifterna, medan människan övervakar, granskar och fattar strategiska beslut. Kunderna sägs alltifrån små familjeföretag till noterade koncerner och en stor sportorganisation.

Ungefär hälften av nya kunder kommer från Intuits olika system, runt trettio procent från NetSuite och Sage Intacct, och resterande tjugo procent från Oracle, SAP, Workday och Microsoft. Kopp beskriver att många inte kör något pilotprojekt alls – de plockar helt enkelt ut konkurrenternas system och ersätter dem med Rillet.

För tre månader sedan lanserade Rillet också ett styrningsverktyg där revisorer kan se exakt vilka siffror en agent hämtat, vilka beräkningar den gjort och hur den kommit fram till resultatet. Att förvandla agenternas arbete till något en människa kan förstå och granska har visat sig vara en av de svårare tekniska utmaningarna, enligt Kopp.

Idag kräver tillsynsregler för börsnoterade bolag att en mänsklig medarbetare godkänner varje transaktion som en AI-agent har berört. Rillet tror att regelverken kommer att mogna med tekniken, ungefär som det gjorde när företag började flytta sina system till molnet.

Nicolas Kopp är tydlig med att han inte ser AI som ett hot mot revisions- och redovisningsyrket. Tvärtom menar han att Rillets system tar över de tråkiga och repetitiva delarna av jobbet, så att revisorer kan ägna mer tid åt rådgivning och analys.

Det finns stöd för den bilden i offentliga prognoser. Den amerikanska arbetsmarknadsmyndigheten räknar med att behovet av revisorer och ekonomichefer kommer att växa med minst fem procent fram till 2034, vilket motsvarar över 70 000 nya tjänster. Samma myndighet bedömer att automatiseringen av enkla rutinuppgifter inte minskar efterfrågan – den gör bara de rådgivande uppgifterna ännu viktigare.

För Rillet handlar framgången om att flytta fokus. En junior revisor slipper sitta timme efter timme och manuellt bokföra kvitton. Istället kan hen granska agenternas arbete, ställa följdfrågor till kunden och bidra med ekonomisk strategi.

Kopp sammanfattar det såhär: de flesta som valt att arbeta med siffror har gjort det för att hjälpa företag fatta bättre beslut. Tekniken kan nu göra det möjligt.

Sverige har en liknande, om än mindre akut, utmaning med att rekrytera redovisningskunniga. Molnbaserade ekonomisystem har redan vunnit mark, och nu är det troligt att AI-agenterna blir nästa steg. För små och medelstora bolag kan det innebära att man får tillgång till analyskraft som tidigare var förbehållen stora koncerner med egna finansavdelningar.

Rillets resa visar också att investerare är beredda att betala mycket för bolag som kombinerar en traditionell mjukvarukategori med AI på ett övertygande sätt. Frågan är inte längre om AI kommer till redovisningen – utan hur snabbt svenska företag anpassar sig.