Den tysta genvägen i Marstrand: Gösta och Barbro vann kajakracet efter en tupplur

Det var under den varma tisdagseftermiddagen den 5 augusti 2026 som Marstrands årliga och prestigefyllda kajakrace gick av stapeln. Elitpaddlare och entusiaster från hela landet hade samlats för att runda ön i en färgsprakande folkfest. Bland deltagarna fanns Gösta, 79, och hustrun Barbro, 77, i en stabil, ljusblå tvåmanskajak. Deras mål var inte att vinna, utan att njuta av det glittrande vattnet och äta de medhavda ostfrallorna.

Efter halva sträckan kände paret att den gassande solen tog ut sin rätt. De bestämde sig för att paddla in i en skyddad, lummig havsvik bakom fästningen för att ta en välförtjänt tupplur i skuggan av några klippor. Vad de inte visste var att den kraftiga strömmen utanför viken tvingade resten av startfältet att kämpa mot meterhöga vågor och stark motwind, vilket fördröjde dem avsevärt.

När Gösta och Barbro vaknade efter tjugo minuters skön sömn gled de ut ur viken igen. Till sin stora förvåning såg de inte en enda kajak framför sig. De paddlade i ett behagligt tempo mot mållinjen i hamnen, helt ovetande om att de låg först. När de gled över mållinjen möttes de av fanfarer, jublande åskådare och en förbluffad tävlingsledning.

"Vi trodde först att vi hade kommit så sist att alla redan gått hem och att de som stod kvar bara ville trösta oss", skrattar Barbro när Good News når henne på telefon. "Men så hängde de en guldmedalj runt halsen på oss. Det var helt fantastiskt!"

Det visade sig att strömmarna hade tröttat ut eliten så pass mycket att Gösta och Barbros vilopaus i kombination med den lugna paddlingstakt de höll efteråt gjorde dem till historiska vinnare. Tävlingsledaren Jan-Erik konstaterar med ett leende att taktik och återhämtning ibland slår råstyrka. Paret firade den oväntade bragden med varsin stor mjukglass nere vid kajen, och guldmedaljerna hänger nu stolt på hedersplatsen hemma i hallen.