AI uppges ha löst 372 matematikproblem – nya möjligheter för forskningen

Matematiken kan stå inför ett stort skifte. I ett reportage berättar SVT att OpenAI har presenterat lösningar till 372 tidigare olösta matematiska problem. KTH-professorn Svante Linusson beskriver utvecklingen som revolutionerande – och ser framför sig ett yrke där matematiker får mer utrymme att utforska, ställa nya frågor och hjälpa andra att använda matematiken.

Det är ett uppmärksammat besked, men också ett som behöver läsas noggrant.Enligt SVT väntas lösningarna fortfarande kontrolleras av mänskliga matematiker. Att AI har presenterat en lösning är inte samma sak som att varje bevis redan har granskats och accepterats av forskarvärlden.

SVT:s artikel publicerades den 14 oktober och hänvisar till ett besked den 6 oktober. Linusson beskriver hur AI:s matematiska förmåga har utvecklats snabbt under året: först handlade det om enklare öppna problem, sedan om arbete på en nivå jämförbar med en doktorsavhandling.

Till början av sommaren kunde modellerna, enligt hans beskrivning, hantera problem som människor hade arbetat med i 80 till 100 år. Det ska inte tolkas som att samtliga 372 problem har den åldern. Artikeln redovisar inte heller någon fullständig problemlista eller vilken modell som har använts.

Det intressanta är därför både omfattningen i det rapporterade resultatet och vad utvecklingen kan innebära för forskningen. Om fler förslag till bevis kan tas fram snabbt blir en central uppgift att förstå vilka som håller – och vilka nya frågor de öppnar.

I matematik räcker det inte att ett svar verkar rimligt eller fungerar i många exempel. Ett bevis måste visa varför påståendet gäller under de angivna förutsättningarna. Ett enda felaktigt steg kan göra att slutsatsen faller.

AI:s förmåga att producera långa resonemang gör därför mänsklig granskning viktig, inte överflödig. Matematiker behöver undersöka antaganden, följa argumenten och bedöma om lösningen faktiskt besvarar det ursprungliga problemet.

SVT:s uppgift om 372 lösningar är därmed en lovande nyhet, men inte ett färdigt besked om att alla resultaten redan är verifierade. I reportaget framhåller Linusson också att lösningarna kommer i ett tempo som människor har svårt att hinna förstå och bearbeta.

Linusson tror inte att behovet av matematiker kommer att försvinna. Däremot kan arbetet flyttas från att lösa enskilda problem till att bli mer utforskande.

Det kan innebära att forskaren lägger större kraft på att formulera intressanta frågor, välja vilka problem som är värda att undersöka och se samband mellan resultat. En snabb lösning är värdefull, men förståelsen av varför den är viktig behöver fortfarande byggas upp.

En annan möjlighet är att fler verksamheter får tillgång till avancerad matematik. Linusson resonerar om att mer lättillgängliga verktyg kan göra att fler vill tillämpa matematiken – och då behöver hjälp av människor som kan ämnet.

Förhoppningen är alltså inte bara snabbare bevis. Den är också att matematisk kunskap kan komma till större användning. Det är en möjlig följd av utvecklingen, inte något som de 372 rapporterade lösningarna i sig redan visar.

Utvecklingen väcker samtidigt frågor om utbildning och akademiska meriter. Om AI kan producera avancerade lösningsförslag, hur bedömer man då en doktorands självständiga bidrag och förståelse?

I SVT-reportaget lyfter Linusson både doktorsexamina och forskaranställningar som områden där bedömningarna kan behöva förändras. Frågan blir inte enbart vilket resultat någon visar upp, utan också hur arbetet har gjorts och vilken kunskap personen själv bidrar med.

Här finns ännu inga färdiga svar i reportaget. Men det pekar mot ett praktiskt arbete för universiteten: att utveckla sätt att värdera forskning när kraftfulla AI-verktyg blir en del av processen.

Det positiva i beskedet är möjligheten att komma vidare med frågor som tidigare varit svåra att angripa. AI kan bli ett starkare verktyg i matematikerns arbete – samtidigt som kritisk prövning och förståelse behåller sin centrala roll.

Den här artikeln är en sammanfattning av SVT:s rapportering, inte en självständig granskning av de 372 lösningarna. För mer om beskedet och Linussons resonemang finns både originalartikeln och hans tv-medverkan.

Läs hela reportaget och se det korta videoklippet: Matematikchock när AI löste 372 problem – ”revolutionerande” hos SVT.

Se den längre intervjun: Svante Linusson i Aktuellt på SVT Play. Länken går till inslaget i sändningen den 14 oktober; tillgängligheten styrs av SVT.