Hjärnans dolda kretsar avslöjas med ljus – trio får Nobelpriset

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2026 tilldelas Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel. De tre forskarna delar på prissumman om 12 miljoner kronor för sina upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och utvecklingen av optogenetik. Metoden fungerar som en molekylär strömbrytare för nervceller, vilket gör det möjligt för forskare att studera cellerna i detalj och ta reda på deras exakta funktioner. Genom trions arbete har forskarvärlden fått ett verktyg för att visa hur nervceller formar våra minnen, känslor och beteenden i hjärnan.

Historien bakom detta vetenskapliga steg sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet. Det var då Peter Hegemann började intressera sig för den encelliga algenChlamydomonas, som har en helt speciell känslighet för ljus. Tillsammans med Georg Nagel lyckades han använda algens ljuskänsliga protein för att göra andra celler ljuskänsliga. I sina experiment förde de över genen för detta protein till embryonala njurceller från hamstrar, och när cellerna belystes reagerade proteinet genom att skapa en elektrisk signal.

Det var här Karl Deisseroth kom in i bilden. När han studerade till läkare i början av 1990-talet arbetade han på en psykiatrisk klinik. Där mötte han många patienter som led svårt av sina sjukdomar. Deisseroth undrade varför personer med depression har så svårt att känna glädje, hur autism uppstår och hur man skulle kunna undersöka detta i en levande hjärna. Han testade att använda proteinet från den ljuskänsliga algen på nervceller i hjärnan, vilket visade sig vara en lyckoträff. Med tiden fann han och andra forskare fler ljuskänsliga proteiner som kunde användas för att styra nervceller.

I dag har optogenetiken hjälpt forskare att kartlägga och förstå de invecklade nätverken i våra hjärnor. Genom att slå på och av specifika celler med ljus kan man studera hur olika processer styrs.

Tekniken har bland annat använts för att identifiera nervkretsar som kontrollerar: Smärtupplevelser och känslor av belöning Sociala beteenden * Törst

Dessutom har metoden gett en betydligt djupare förståelse för psykiatriska diagnoser som depression, ångest och schizofreni. Den lilla algens ljuskänslighet har därmed lagt grunden för en helt ny förståelse av människans mentala liv och hjärnans funktioner.