Sverige-id – nytt alternativ till Bank-id från 1 november

Sverige får en ny aktör på den elektroniska identitetsmarknaden. Från 1 november kan den statliga e-legitimationen Sverige-id börja användas – ett alternativ till Bank-id, som i dag dominerar marknaden nästan totalt.

Sverige-id bygger på den teknik som tidigare legat bakom Freja-id och blir nu en del av det statliga systemet för digital identitet. För användaren är tanken enkel: identifieringen ska fungera på ungefär samma sätt som i dag – du öppnar appen i mobilen, bekräftar med kod eller biometri och är inloggad.

Skillnaden är att valet blir större. Där Bank-id länge varit det enda realistiska alternativet för de flesta tjänster ska Sverige-id kunna användas för att logga in hos myndigheter, kommuner och i förlängningen även privata tjänster.

Det är i internationella ögon synnerligen udda att ett lands elektroniska identitet i praktiken ägs och drivs av landets banker. I de flesta andra länder är digital identitet en statlig eller reglerad infrastruktur – i Sverige har medborgarna varit hänvisade till en privat bankägd lösning för allt från deklarationen till vårdappen.

Det har fungerat väl tekniskt, men det innebär också att en samhällskritisk funktion står utanför demokratisk kontroll. Bankerna beslutar själva vem som får ett Bank-id, och den som av någon anledning nekas står i praktiken utanför det digitala samhället.

Förhoppningen nu är att det ställs tydliga krav på Sverige-id – inte minst mot de finansiella aktörerna. Om det nya Sverige-id ska bli ett verkligt alternativ, och inte bara en symbolisk konkurrent, måste det accepteras för minst samma typ av behörighet som Bank-id: inloggning hos banker, betalningar, signering av avtal och myndighetskontakter.

Först då uppstår verklig konkurrens – och först då får medborgarna ett genuint val.

Om kraven på likvärdig acceptans blir verklighet kan 1 november bli startskottet för ett mer öppet och robust digitalt Sverige – där din identitet inte längre styrs av vilken bank du råkar ha.