Lennart tog på sig barnbarnets VR-glasögon till fisketuren: "Abborrarna fanns i rymden"

Thermiska vindar och perfekta krusningar på vattnet i Loftahammar lockade ut 78-årige Lennart Nilsson på hans sedvanliga fisketur. Men i hastigheten på väg ut genom dörren råkade han greppa ett par rymdinspirerade glasögon från hallbordet, i tron att det var de nya polariserande fiskeglasögonen han köpt på postorder för att kunna se botten bättre. I själva verket var det barnbarnet Hugos helt nya VR-headset.

Hugo, 14, hade lämnat spelet "Neon Oceans" igång på paus. När Lennart klev ut på den solvarma träbryggan och drog ner headsetet över öronen lyckades han av misstag trycka på startknappen. Istället för de djupa småländska vikarna möttes han av en färgsprakande, psykedelisk rymdvärld med gigantiska, självlysande maneter och flygande bläckfiskar som dansade under en lila himmel.

Istället för att ta av sig maskinen antog Lennart resolut att naturen tagit ett drastiskt evolutionärt kliv framåt. Han började kasta sitt spö vilt mot en virtuell rymdsoffa som svävade framför honom, samtidigt som han ropade instruktioner till hustrun Birgitta som stod uppe vid sommarstugan. "Birgitta! Hämta håven! Vattnet har blivit lila och det simmar en neonrosa jättebläckfisk precis under badstegen! Det är det värsta jag sett!"

Birgitta sprang oroligt ner till bryggan, bara för att mötas av synen av sin make i full fiskeutrustning, vilt fäktande med spöet med en massiv svart plasthjälm för ansiktet. Sonhustrun och barnbarnet Hugo kom springande tätt bakom och insåg snabbt vad som hänt. Hugo lyckades filma hela den dråpliga sekvensen när farfar försökte ge en virtuell rymdkarp en håv-match.

När familjen väl lyckades lyfta på headsetet och förklara den moderna tekniken för Lennart brast alla ut i ett sådant skratt att tårarna sprutade. Videon har nu spridits i lokala grupper till stor glädje för grannarna, och den lilla fiskebyn har fått ett nytt stående skämt. Lennart själv har tagit det hela med stor ro. "De där rymdfiskarna var fina, men jag tror ändå jag håller mig till den gamla hederliga abborren i sommar – även om den inte lyser i mörkret," avslutar Lennart med ett stort leende.