Låneboken kom tillbaka – efter 150 år

Någon gång i mitten av 1870-talet gick en man in på biblioteket i Kiama, en liten kuststad söder om Sydney, och lånade ett tungt praktverk om antikens byggnadskonst. Sedan hände livet. Boken kom aldrig tillbaka.

Förrän nu. Ett och ett halvt sekel senare står bibliotekschefen Michelle Hudson med den i handen igen – lätt fuktskadad, men i behåll.

Att boken överlevde är mer osannolikt än att den försvann. Vid en husrenovering för ungefär trettio år sedan öppnades en öppen spis som någon gång murats igen. Där inne stod en gammal tekista. I kistan låg boken.

Den 77-årige historieentusiasten Ross Simmons tog hand om fyndet och ställde undan det, som man gör med saker man tänker titta närmare på sedan. "Sedan" blev några veckor tillbaka.

– Jag tittade innanför pärmen och, ser man på, på andra sidan fanns en stämpel från biblioteket i Kiama, berättar han.

Familjen behövde inte gissa länge om vem låntagaren varit. Allt pekar på gammelfarfadern John Simmons, stenläggare till yrket och arkitekturintresserad långt utöver vad jobbet krävde.

Han hade studerat i London och arbetat som lärling vid det stora ombyggnadsarbetet av Westminsterpalatset innan han hamnade i Kiama, där han ledde bygget av stadens sandstenskyrka. Boken med sina utfällbara planscher och exakta mått på grekiska monument var med all sannolikhet hans referensverk – något att slå upp när en valvbåge skulle sitta rätt.

Med andra ord: boken var inte stulen i någon dramatisk mening. Den var använd, älskad – och sedan bortglömd på det mest bokstavliga sätt som går, inmurad i en vägg.

Räknat på dagens taxa och 150 års försening landar avgiften på ett belopp som motsvarar omkring 190 000 kronor. Biblioteket avskrev den utan att blinka. Att boken kom hem var betalning nog.

I stället för böter blev det ett erkännande: familjen som lämnade in verket kommer att omnämnas som en del av bokens historia.

– Den har hamnat på en meningsfull plats där den kan delas med omvärlden, säger Michelle Hudson.

Boken går in i bibliotekets samling av särskilt betydelsefulla föremål. Att låna hem den blir det inte tal om. Däremot har besökare redan rest långt bara för att få hålla i den en stund.

– Den innehåller verkligen vackra illustrationer och några sidor som går att fälla ut för att visa att de använde exakta mått på vissa av de grekiska monumenten, säger bibliotekschefen.

Hon kallar det en underbar historia, och det är svårt att invända. Ett litet kustbibliotek, en stenläggare med bildningstörst, en tekista i en vägg – och ett hundrafemtioårigt lån som till slut fick sin sista stämpel.