AI-kameror minskar påkörningarna i tunnelbanan

Det började som ett försök på ett tiotal stationer. I dag visar forskningen att de smarta kamerorna faktiskt räddar liv – påkörningarna i Stockholms tunnelbana har minskat.

Sedan ett antal år är ett tiotal tunnelbanestationer i Stockholm utrustade med kameror som analyserar rörelsemönster i realtid. Till skillnad från vanliga övervakningskameror tittar ingen människa på bilderna – i stället är det en AI som lär sig hur en normal perrong ser ut och slår larm när något avviker.

Systemet reagerar på det som är lätt att missa i ett stressigt trafikslag: en person som befinner sig för nära spårkanten, någon som klivit ner på spåret, eller rörelser som tyder på att en människa befinner sig i en riskzon. Larmet går direkt till trafikledningen, som kan stoppa inkommande tåg och skicka hjälp – ofta inom någon minut.

En studie från Karolinska Institutet, gjord tillsammans med SL, är den första i sitt slag som mäter teknikens faktiska effekt. Resultatet är tydligt: stationer med AI-kameror har färre påkörningar och spårhändelser än jämförbara stationer utan tekniken.

Det är en viktig iakttagelse, eftersom varje påkörning är en tragedi – för den drabbade, för anhöriga och för tågförare och räddningspersonal som ofta bär händelsen med sig långt efteråt. Att tekniken dessutom ger snabbare insatser betyder att fler hinner få hjälp i tid.

• Realtidsanalys: AI:n analyserar videoströmmen direkt på plats och reagerar på avvikelser inom sekunder.
• Ingen ansiktsigenkänning: Systemet identifierar rörelser och positioner, inte individer. Det är en medveten design för att skydda integriteten.
• Direktlarm: Vid avvikelse larmas trafikledningen, som kan stoppa tåg och skicka trygghetsvärdar eller räddningstjänst.
• Lärande system: Ju längre kamerorna är i drift, desto bättre blir de på att skilja normalt perrongliv från verkliga faror.

Erfarenheterna från Stockholm väcker intresse långt utanför Sverige. Tunnelbanesystem i flera europeiska storstäder följer utvecklingen, och tekniken är på väg att bli en naturlig del av säkerhetsarbetet i kollektivtrafiken – på samma sätt som plattformsgrindar redan är standard i många nya metrosystem.

För SL handlar nästa fas om att bredda tekniken till fler stationer och kombinera den med andra insatser: bättre belysning, tydligare markeringar och personal som finns synlig på plattformarna.

De flesta möter AI i mobilen eller på jobbet. Här är det i stället en tyst medpassagerare som håller uppsikt över perrongen – dygnet runt, utan att någonsin bli trött. Det är kanske den viktigaste sortens artificiell intelligens: den som märks först när den inte finns där.

Och medan debatten om AI ofta handlar om risker visar tunnelbanan motsatsen. Använd tekniken rätt, med integriteten i behåll, och den kan bokstavligen rädda liv.