Vandringsglädje i Piemonte: Hur Hasse, 75, fann livets rytm på de italienska stigarna
Efter en tuff knäoperation antog Hans-Göran "Hasse" Ek sitt livs utmaning – och mötte en vänskap som inte känner några landsgränser.

Uppläsning av artikeln
Hans-Göran "Hasse" Ek, 75, bytte sjukgymnastik mot böljande italienska kullar. Hans vandring i Piemonte blev inte bara en fysisk seger, utan också början på en varm och oväntad vänskap.
Solens första strålar letar sig ner över de daggfriska vinfälten i den lilla norditalienska byn Treiso. Doften av vild salvia och fuktig jord hänger tungt i den svala morgonluften när Hans-Göran ”Hasse” Ek, 75, från Östersund gör sig redo. Med ett brett leende och stabila vandringsstavar i händerna tar han de första stegen uppför den branta stigen. För bara ett år sedan verkade denna resa som en omöjlig dröm efter en komplicerad knäoperation.

Ett löfte till sig själv Vägen tillbaka till rörlighet var lång och fylld av timmar hos sjukgymnasten hemma i Jämtland. Men Hasse hade ett mål som höll motivationen uppe: han skulle vandra i Piemonte. Det var ett löfte han gett sig själv under de mörkaste vintermånaderna. ”Läkarna sa att det skulle krävas hårt arbete, men jag vägrade att ge upp tanken på att få uppleva de italienska bergen igen”, berättar Hasse med glittrande ögon.
När han slutligen klev av tåget i Asti i början av augusti var det med en blandning av pirrig förväntan och lätt nervositet. Men bergen tog emot honom med öppna armar, och det visade sig att den största upplevelsen inte var vyerna, utan de människor han mötte längs vägen.
"När vi satt där på stentrappan och delade hans hemlagade ost kände jag en otrolig tacksamhet över att jag vågade ta steget."
Oväntad vänskap vid vägkanten Det var under den tredje dagens vandring, på väg mot den lilla bergsbyn Barbaresco, som Hasse kom av sig på stigen. När han stod och studerade sin karta dök getbonden Giovanni, 72, upp. Trots att ingen av dem talade den andres språk, fann de snabbt en gemensam ton genom gester, skratt och en delad passion för naturen. Giovanni bjöd in Hasse till sin lilla gård där de tillbringade eftermiddagen med att smaka på lokal pecorino-ost och prata om livet.
Det som började som en tillfällig paus har nu utvecklats till en djup och varm vänskap. De två seniorerna har fortsatt att hålla kontakten och planerar redan nästa års vandring tillsammans. ”Giovanni har visat mig stigar som inte finns på någon karta, och han har lärt mig att den bästa resan är den som sker utan brådska”, säger Hasse. Denna sensommar i Piemonte har visat att äventyret inte har någon ålder, och att ett öppet hjärta är det bästa resesällskapet man kan ha.
I denna artikel kan AI-teknik ha används helt eller delvis för text, bilder, ljud och film.

Lena har varit i 68 länder — men skriver hellre om det närmaste vandringsspåret.
Kommentarer
…Laddar kommentarer…
Läs mer om ämnet
9 relaterade
Skaftö – västkustens charmfulla pärla

Havet som krympte: Lena och Lynn fann varandra över Atlanten

Lågprisspanare med flyget under hösten

Det glömda täcket på nattåget blev början på en livslång kärleksresa genom Norden

Drömmen om minusgrader i augustisolen: Tre fantastiska isäventyr i sommar-Sverige

Världens 10 bästa nöjesparker

Sensommarens tysta strandparadis: Tre dolda pärlor runt Vänern

Europas 10 bästa nöjesparker
