I Singapore får du en halv miljon när du skaffar barn

Singapore har världens lägsta födelsetal. En kvinna föder i genomsnitt runt 0,97 barn under sitt liv – knappt hälften av de 2,1 som krävs för att en befolkning ska hålla sig stabil. Nu svarar staten med checkhäftet.

Det samlade stödpaketet för en familj som får sitt första barn landar på motsvarande omkring en halv miljon kronor räknat över barnets första år. Det är inte en enda utbetalning, utan ett system av bidrag, sparkonton, skatteavdrag och subventioner som staplas på varandra.

Till det kommer sexton veckors betald mammaledighet och en pappaledighet som stegvis byggts ut till fyra veckor.

Räkneexemplet bakom politiken är enkelt. En befolkning som inte förnyar sig blir gammal, och en gammal befolkning kostar. Färre i arbetsför ålder ska försörja fler pensionärer, samtidigt som vårdbehovet stiger.

Singapore har hittills löst ekvationen med invandrad arbetskraft – ungefär en tredjedel av befolkningen är icke-medborgare. Men den lösningen har blivit politiskt känslig, och bostadsmarknaden sätter gränser. Kvar står alternativet att försöka få de egna invånarna att skaffa fler barn.

Kort svar: bara delvis. Forskningen är samstämmig om att kontanta engångsbelopp ger en tillfällig puff – födslarna ökar året efter en reform, men nivån faller tillbaka.

Det som ger varaktig effekt är svårare och dyrare: förutsägbar barnomsorg, bostäder som unga har råd med, arbetsgivare som accepterar föräldraledighet utan karriärstraff, och arbetstider som gör det möjligt att hämta på förskolan. I Singapore pekar många på just arbetskulturen med långa dagar som det verkliga hindret.

Ändå är riktningen tydlig. Allt fler regeringar har slutat betrakta familjepolitik som en social utgiftspost och börjat räkna på den som infrastruktur – lika avgörande för landets framtid som vägar och elnät.

Det är en insikt som kommit sent. Men den kommer.