Protein som inte behöver en åker

Bakterier kan bygga protein med koldioxid som kolkälla, utan odlade växter som mellanled. Vetenskap & Utveckling beskriver i artikeln ”Maten som inte behöver en åker” hur mikroorganismer kan ge oss nya livsmedelsingredienser – och varför ett näringspulver inte är detsamma som en färdig middag.

Källan är en teknikgenomgång, inte en enskild studie med redovisat deltagarantal eller en namngiven forskargrupp. Ett konkret exempel är det finländska företaget Solar Foods, som har utvecklat proteinpulvret Solein med en väteoxiderande mikroorganism. Ingrediensen godkändes i Singapore 2022, och företagets första fabrik i kommersiell skala invigdes i Finland 2024.

I tanken använder bakterierna vätgas som energikälla och koldioxid som byggmaterial. Dessutom behövs bland annat vatten, kväve och mineraler. När cellmassan har vuxit skördas och behandlas den till en råvara som kan blandas i livsmedel.

Gasbaserad produktion erbjuder en möjlighet att framställa protein utan att först odla en gröda. Det skiljer den från många andra fermenteringsprocesser, som fortfarande behöver socker från jordbruket.

En annan väg är precisionsfermentering: genmodifierad jäst kan tillverka utvalda mjölkproteiner utan kor. Proteinerna kan bidra både med näring och med egenskaper som behövs för exempelvis skum och konsistens.

Det första mötet med den nya råvaran blir därför sannolikt en välbekant maträtt eller produkt, där en del av proteinet har fått ett nytt ursprung.

Att en fabrik finns visar inte att tekniken kan försörja stora befolkningar. Energiåtgång, pris, säkerhet, smak och näringsinnehåll behöver fungera tillsammans.

Mjölkproteiner från jäst kan dessutom fortfarande utlösa mjölkproteinallergi. Varje råvara måste bedömas för sig, och proteinpulver ersätter inte en varierad kost. Möjligheten ligger i fler användbara ingredienser – inte i att hela jordbruket redan kan bytas ut.

Vill du veta mer om forskningen?

Läs hela artikeln hos Vetenskap & Utveckling.