För första gången på tolv år har riksdagen röstat helt enigt om en fråga: skolmaten. Från och med hösten 2026 gäller nationella miniminivåer: minst en varmrätt om dagen, minst 40 gram protein, minst tre gröna växter och alltid ett vegetariskt alternativ.

— Det här är faktiskt fantastiskt, säger utbildningsminister Lotta Edholm till GOOD NEWS. Fyra partier tog initiativet. Fyra andra röstade ja. Ingen enskild parti kan ta åt sig äran — det är den poängen.

Bakgrunden är en rapport från Livsmedelsverket som visade stora skillnader mellan kommuner. I vissa kommuner fick eleverna 60 procent av sin dagliga näring i skolan. I andra: 22 procent. Det var oacceptabelt, sade partierna gemensamt.

Beslutet innebär också att kommuner som ligger under miniminivån får utökat statligt stöd — inte som straff, utan som hjälp. Två miljarder kronor har öronmärkts för att bygga om skolkök och köpa lokal, hållbar mat.

Sveriges Kommuner och Regioner välkomnar förslaget men flaggar för utmaningar. — Vi behöver stöd med utbildning av kockar också, säger SKR:s ordförande Peter Danielsson.

Kanske viktigast: 43 elevråd har blivit inbjudna att delta i uppföljningen. — Vi vet vad som funkar på tallriken, säger 15-åriga Vera Ohlsson från Uppsala, som satt med i utbildningsutskottet i november. Frågan är om de vuxna orkar lyssna.

Det är svårt att inte se lite hopp i ett så konkret beslut. Skolan hörs, matbutiken hörs, och alla partier hörsammar.