Första lasten på väg via Arktis – kortar transporten till Europa med 35 procent

Ett containerfartyg med ett tjugotal personer ombord lämnade den sydkoreanska hamnen Busan i lördags med kurs norrut. Målet är Felixstowe, Rotterdam och Gdansk – men vägen dit går inte genom Suezkanalen. Den går över Arktis, längs Rysslands norra kust.

Om resan lyckas har handeln mellan Asien och Europa fått en tredje sjöväg, och en betydligt kortare sådan.

Fartyget heter PanStar Acro och rymmer 2 758 containerenheter. Det byggdes 2011 och köptes i somras av det Busanbaserade rederiet PanStar. Sedan leveransen i början av augusti har det byggts om för polarnavigering och certifierats enligt Polarkoden.

Ombord finns koreansk och indonesisk besättning. Befälen har genomgått särskild polarutbildning, och överstyrmannen har tidigare tjänstgjort på ett isbrytande forskningsfartyg.

Fartyget väntas gå in i Nordostpassagen kring den 30 augusti och passera cirka 640 mil arktiskt vatten fram till den 7 september. Därefter är planen Felixstowe den 9 september, Rotterdam den 11 september och Gdansk den 15 september, med återkomst till Busan den 5 oktober. Hela rundan beräknas ta 40 till 45 dagar.

Jämfört med rutten genom Suezkanalen kan restiden kortas med upp till 35 procent – och med kortare tid följer lägre bränsleförbrukning och lägre utsläpp per transporterad container.

Det är inte första gången rutten används kommersiellt. Kinesiska rederier gjorde rekordmånga 14 containerresor genom Nordostpassagen under 2025, och ett kinesiskt fartyg klarade sträckan Ningbo–Felixstowe på 20 dagar i höstas – ungefär hälften av tiden via Suez.

Blir den här resan av hela vägen blir det däremot Sydkoreas första containertransport till Europa genom passagen, och landet hamnar därmed i sällskap med Kina och Ryssland som de enda med reguljär trafik längs rutten.

En kortare sjöväg innebär snabbare leveranser, lägre fraktkostnader och mindre bränsle per container. Samtidigt finns hinder att lösa: försäkringsvillkor för polarfart, beroendet av ryska myndigheter för tillstånd och assistans, samt frågan om hur farbar rutten faktiskt är över ett helt år.

Kaptenen räknar med helt isfria vatten när fartyget når fram, men alternativa rutter är ändå inplanerade.

Den första genomfarten av Nordostpassagen gjordes under svensk flagg, av Adolf Erik Nordenskiöld och hans expedition – en resa som krävde tio månader fastfrusen i isen. Att samma sträcka nu planeras utan isbrytare, med ett handelsfartyg och en tidtabell, säger något om hur snabbt sjöfartens kartor ritas om.

För europeisk handel kan det på sikt betyda kortare ledtider och färre flaskhalsar. Den här resan blir provet på om idén håller hela vägen.