Ätbart batteri kan driva medicinska sensorer i magen

Så gjordes studien Forskargruppen konstruerade det tunna, pappersliknande batteriet med hjälp av magnesium som anod och molybdentrioxid som katod. För att förhindra att batteriet bryts ned för snabbt i magsyran kapslades det in i naturligt bivax. Forskarna testade sedan en mindre variant av batteriet, placerad i en gelatinkapsel, på levande grisar eftersom deras mag-tarmkanal har stora anatomiska likheter med människans. I försöken lyckades batteriet driva en trådlös sensor som sände signaler till en mottagare på 1,5 meters avstånd i upp till tre dagar innan materialet började lösas upp.

Vad det kan leda till Denna teknik banar väg för en helt ny generation av ätbar elektronik. I stället för att förlita sig på externa röntgenundersökningar skulle små, sväljbara sensorer kunna övervaka mag-tarmkanalen inifrån, kontrollera att patienter tar sina mediciner eller leverera riktade behandlingar i kroppen. Eftersom batteriet gradvis försvinner efter användning slipper patienten framtida ingrepp för att hämta ut eller hantera elektroniken.

Osäkerheterna Även om de första testerna är mycket lovande återstår en hel del arbete innan tekniken kan användas på människor. Den elektroniska kretsen som batteriet drev är i dagsläget inte helt biologiskt nedbrytbar, vilket innebär att vissa delar fortfarande måste lämna kroppen på naturlig väg. Forskarna betonar också att det krävs mer utveckling och större säkerhetsstudier innan kliniska tester på människor kan påbörjas, vilket beräknas ligga ungefär två år framåt i tiden.